Du avläser mej lätt och du bryr dej på ett sätt.
Du väger mina ord innan du lånar mej din själ.
När mitt inre universum dör.
Låter din tanke bli min verklighet.
Kan jag omöljligt föreställa mej.
Så låt kärlek ge, mer ja bara mer, och mer.
Du är trygg i dej själv, alltid storslaget lugn.
Något som jag aldrig vart.
Du säjer att jag andas förutsättningar & mod.
Då lyckans stunder varit svåra att nå fatt.
Och det du fyller mina sinnen med.
Men vi står rustade på ett bra sätt.
Så låt oss ge, mer ja bara mer, och mer.
Och du känns så mycket mer, i alla fall för mej.
För jag vet, inget vackrare än dej.
Visst fanns det stunder då ibland, då jag inte ville se.
Men då kände jag rytmen mot mitt hår.
Då du andades helt nära och möte upp min blick.
I dina ögon såg jag nya spår.
Låt sinnets lekfulla vägar ta mej med.
Ända fram och in till dej.
Låter din kärlek och styrka skydda mej.
Så låt kärlek ge, mer ja bara mer, och mer...
Låt sinnets lekfulla vägar ta mej med.
Ända fram och in till dej.
Låter din kärlek och styrka skydda mej.
Så låt oss ge, mer ja bara mer, och mer.